Torpakullen


Hem - Home
Om/About Torpakullen
Våra hundar - Our dogs
Hundar vi minns - In memory
Om/About Clumber Spaniel
Clumberns historia - history
Clumberns Hälsa/Health
Clumberns skötsel/care of
Valpar - Puppies
Clumber & jakt - hunting
Bildarkiv - Photos
Reportage - Stories
Om oss - About us
Meningen med livet...
HERBALIFE
Länkar - Links
Kontakta oss - Contact us
Gästboken - Guest book

Om Clumber Spanielns Hälsa
Clumber Spaniel Health topics


Här finns lite information om Clumber Spanielns hälsa samt vilka hälsofaktorer man jobbar med inom rasen. Åsikterna som finns på min hemsida är mina privata.
 
Viktigt att komma ihåg är att rapportera in sjukdomar och hälsoproblem till rasklubben för att rätt kunskap skall finnas om rasen. Detta är mycket viktigt i vår lilla ras.
 
Inom klubben finns det en tradition av öppenhet om hundars sjukdomar osv. Detta kan ibland misstolkas som om vår ras är sjukare än andra raser vilket alltså ofta är felaktigt. Statistik om rasens sjukdomar finns på SKK Avelsdata samt SSRK's Rasdata.
 
Länk till rasklubbens hemsida -  www.clumber.net



Liten avelsbas


Clumber Spanieln är en numerärt liten ras. Bekymret med det är att det är svårt att hitta avelspartner som inte är närbesläktade.
Vid valet av avelspartner så tittar man därför på vilken inavelsgrad den tilltänkta kombinationen får. Clumber Spaniel Klubben rekommenderar att en kombination inte skall överskrida 6% i inavelsgrad. Ju större inavelsgrad dessto större risk för sjukdomar. Genom att avla med en liten inavelsgrad så får man en friskare ras på längre sikt.
 
Problemet (!?) med att utavla är att de olika individerna i en och samma kull kan se ganska olika ut och man har mindre kontroll över hur avkommorna kommer att bli.
Hur viktigt är det? Min åsikt är att en frisk hund är alltid viktigare än en "snygg" hund.
 
Clumber Spaniel Klubben har i samarbete med uppfödarna och SKK's genetiker korsningsavlat en Clumber Spaniel tik med en Engelsk Cocker Spaniel hane av jaktvariant. Dessa avkommor har sedan registrerats i SKK's x-register.
Detta har som syfte att främst bredda avelsbasen. Vill du veta mer om dessa avkommor så kontakta gärna Kennlarna Sugar Loaf eller Spindeln som har avlat vidare på dessa hundar.
 
Ett annat problem är när vissa individer används till avel mer än en gång i sitt liv. För varje gång samma individ används i avel så försämras möjligheten att i nästa generation, avla på så obesläktade individer som möjligt.
På en avelskonferens rekommenderade en genetiker att en Clumber Spaniel inte bör ha fler än 3 kullar eller 17 st avkommor för att hålla rasen frisk. Detta är min starka övertygelse att vi bör jobba efter.



Friska leder


Clumber Spanieln är en tung ras. Vikten av att alla hundar men speciellt tunga hundar, har friska leder är avgörande för hur hundens liv kommer att bli. Hunden får ont, kan inte röra sig som den behöver för att må bra, får därmed problem med humör, päls osv. Den får ett kort och plågsamt liv, helt enkelt.
 
Till viss del kan man givetvis påverka den unga hundens leder genom för hård motion och genom att ge den dålig mat för en växande unghund av storvuxen ras, men att inte avla på närbesläkade individer samt individer med ledproblem kommer i första hand.
Dock är det helt fel att rekommendera valpar och unga hundar stillhet. Det är av stor vikt att valpen får skaffa sig muskler för att bära sin kropp men i lagom dos.
 
Endast ca 60 % av alla Clumber Spaniels blir röntgade (Rasdata maj -07). Av dessa har 56 % HD (Höftledsdysplasi) och 38 % AD (Artros armbågar).
Rasklubben har för avsikt att försöka få upp antalet röntgade hundar samt att givetvis jobba för att försöka förbättra HD och AD resultaten. Mer om Clumber Spaniel Klubbens avelrekommendationer finns på www.clumber.net.
 
Så även om du har skaffat dig en Clumber för sällskap så är det av störta vikt att du röntgar hundens leder - om du bryr dig om din hund det vill säga.



Ögon


Clumber Spanieln har inga kända problem med ögonsjukdomar. Därför rekommenderas inte ögonlysning av klubben.
Bakre polär katarakt samt övrig partiell katarakt har tidigare varit ett problem men är idag sällsynt. En del uppfödare och valpköpare ögonlyser sina sina hundar vid ett års ålder men detta är alltså inget krav som rasklubben ställer. Våra hundar är ögonlysta minst en gång i livet.
 
Det problem som kan förekomma hos rasen är när ögonkanterna rullar in (entropion) eller rullar ut för mycket (ektropion) vilket är plågsamt för hunden. Det här är något som inte skall förekomma hos rasen.
Felet går att åtgärda hos veterinären och bör avlas bort. Har man åtgärdat detta hos veterinären får hunden inte ställas ut.
 
Ett ögonfel som nyligen har upptäckts hos några få individer av viss linje, är att ögonen är sk torra. Det betyder att ögonvätskan inte fungerar som den ska eller inte alls och det innebär ett lidande för hunden. Hundar med sk torra ögon bör avlivas.



Ryggen


Den vanligaste orsaken till att en Clumber Spaniel avlivas är enligt försäkringsbolagens statistik, diskbråck. Rasens konstruktion med den tunga kroppen och den långa ryggen gör att man skall vara rädd om deras ryggar. Dock är det helt fel att rekommendera stillhet till valpar och unga hundar. Ett bra sätt att så stark rygg är att låta hunden springa fritt i skogen.
 
Att ha diskbråck är ett mycket plågsamt tillstånd för hunden och det är både dyrt och tungt arbete med att behandla. En del hundar som har opererats för diskbråck har tillfrisknad och lever som vanligt efteråt - dock med större försiktighet förståss. Somliga måste tyvärr avlivas.
 
Det är svårt att avgöra varför hunden fick diskbråck. Orsaker som dålig motion, föda, ryck i koppel mm spelar in. Att ärftlighet ligger bakom, kan aldrig bortse ifrån.
 
En rekommendation är att regelbundet besöka en kiropraktor som är duktig på hundar. Man går dock inte till kiropraktorn om hunden har ont i ryggen.



Hjärta


Några få Clumber Spaniels har dött av hjärtsjukdomen Dilaterad Cardiomyopati (DCM). Hur sjukdomen nedärvs är oklart. Forskning pågår.
 
En frisk hund kan plötsligt drabbas och dö inom en kort tid. Sjukdomen går idag inte att förutse.
Vid hjärtultraljud kan man kostatera DCM men eftersom sjukdomen kommer plötsligt så kan en hund som är hjärtultraljudad utan anmärkning, plötsligt ändå dö i denna sjukdom.
 
Billy är undersökt med hjärtultraljud två gånger och båda gångerna utan anmärkning.



Pyruvate Dehydrogenase Phosphatase Deficiency (PDP)


I vissa länder så är det idag mer vanligt att DNA testa sina hundar för sjukdomen PDP1.
PDP1 (Pyruvate Dehydrogenase Phosphatase 1) är en ärftlig (enkelt autosomal recessive avsgång) defekt som man har upptäkt. Tidigare kallades defekten PDH. 
 
I Sverige kan man inte testa Clumbers för sjukdomen och det finns knappt någon information att få om den.
Våra hundar är därför testade på ett laboratorium i Australien.
 
Defekten PDP1 drabbar den unga hunden som är trött och inte klarar av motion sk Faiding Puppies. Den dör oftast i mycket tidig ålder.
PDP1 är när hunden har en brist på ett enzym. Läs mer om defekten på http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?db=pubmed&list_uids=17095275&cmd=Retrieve&indexed=google
 
Inga hundar slås ut ur aveln pga att de är PDP1 bärare.
Däremot bör man alltså inte para en bärare av detta anlag med en annan bärare.
Parar man en bärare med en icke bärare så bör avkommorna testas osv.
Paras två icke bärare så kan inte defekten nedärvas.