Billy kom till familjen sommaren 1999. Han är vår första Clumber Spaniel.
Han var en mycket cool kille med en stark mentalitet och vi tyckte förståss att han var en mycket vacker hund. Hans blick fick mitt hjärta att nästan stanna.
Eftersom jag var nyfiken på det mesta inom hund så fick Billy följa med vilket han inte verkade tycka illa om. Han var med på det mesta och även om jag klantade mig så verkade Billy inte ta illa åt sig.
Eftersom han var en självständig och nyfiken hund så gillade Billy att gå på egna upptäcksfärder vilket han gjorde då och då. Han kom alltid tillbaka även om det ibland tog lite tid.
Han visade inte alla i familjen att han älskade dem utan han blev något av en enmanshund dvs min hund. Det har nog att göra med all tid jag lade ner på honom och att vi tog tid att lära känna varandra. Jag brukar säga att Billy kände mig bättre än jag själv gör.
Billy var ofta med på hundträningar där det fanns osäkra eller hundaggresiva hanhundar. Hans förfinade hundspråk gjorde att det aldrig uppstod något slagsmål. Under hela sitt liv så var han aldrig med i något hundslagsmål trots att han nästan varje helg spenderade tid men en massa andra hundar. Inte heller blev det något slagsmål med familjens två övriga hanhundar. Men bara för att han inte slogs så skall ni inte tro att han tog någon skit.
Billy hade tyvärr en dum egenhet. Han åt allt han kom över vad gäller skräp och sopor och han svalde mina strumpor och underkläder när jag lämnade honom hemma över helgen. Vi fick operera honom två gånger då han hade fått stopp i tarmarna och var mycket nära att dö. Efter den andra gången så berättade veterinären att operationen hade varit komplicerad och att han hade fula ärr på insidan av tarmen vilket inte var bra. Jag bestämde mig att inte operera en tredje gång och vi skaffade grindar och en massa andra säkerhetsåtgärder för att Billy inte skulle komma in i tvättstugan osv.
Hela tiden så hände det att han kräktes upp något som han hade svalt och varje gång så blev jag livrädd att något skulle vara kvar.
Till slut så hände det som inte fick hända. Återigen blev det tvärstopp och tillsammans med veterinären så gjorde vi allt för att han skulle få ut det som hade fastnat. Tyvärr gick det inte och jag var tvungen att fatta det beslut som alla djurägare bävar för. Stina och jag satt hos honom och var med ända till slutet som gick lugnt och fint tillväga.
Ångrar jag mig? Det går inte en minut som jag inte tänker "tänk om jag hade..."
Jag saknar honom så oerhört mycket.
Förlåt, Billy!
-
Ögon/Eyes - Ua
-
Känd mental status/Official mentally described
-
PDP1 - Carrier
-
Godkänt spår & vatten/Official tracking & water retreival test
-
BIG vinnare/winner - SKK Int Askersund 2002
-
Vinnare av/winner of Baskervilles Cup 2004
-
Bästa hane 4 - Club Show 2002
-
Bästa hane 5 - Club Show 2007
-
BIS 3 Veteran - Club Show 2006
-
BIS-r Veteran - Club Show 2007
-
BIS Viltspår - Club Show 2007
Avkommor/offsprings;
-
2001 - 6 Norge
-
2002 - 7 (4+3) Kennel Vrethöjdens
-
2002 - 1 (0+1) Kennel Sugar Loaf
-
2005 - 4 (4+0) Kennel Field Pal
-
2007 - 3 (3+0) Estland
.JPG)